....fyller fem år på söndag, men i dag har han haft kalas för sina kompisar.
Det var fem pojkar (den sjätte var bara sju veckor gammal) och så var det lilla prinsessan förstås.
Alltså, det var en decibell så hög att man trodde inte att det var sant!
När man väl fått relativt tyst på två så börjar några andra att busa och sén är det igång för fullt igen.
Jag kan förstå att en del dagispersonal har öronproppar hela dagarna.
Inte undra på, att barnen när de kommer hem fullkomligt skriker när de ska prata.
Lilla prinsessan, hon hade fullt upp med sina dockor, det var ju en baby där och hon kunde ju inte vara en sämre mor än babyns mamma så ni må tro att hon grejade.
Det är så roligt att studera henne när hon på fullaste allvar försöker få dockorna att sova, dockvagnen den ska skakas och dockorna, de bara skriker, det är många suckar och stön från dockmamman innan de äntligen somnar.
Byrackan, han fick stanna hemma, jag förstod att det skulle gå vilt till, inte för att han skulle ha hört det, men det var ett fasligt springande och jagande och det vore grymt att utsätta honom för det.
Nu ska byrackan och jag ta en promenad så han får "kissa ifrån sig" innan natten.
Ha dé! / tant raffa