..För alla goa snälla kommentarer som vi har läst maken och jag, vi är så tacksamma. Det är väldigt tomt och tyst här hemma, det blir bättre, det vet vi, men just nu... Maken, som aldrig upplevt detta förut, han har bestämt (tillsammans med mig) att vi aldrig mer ska ha ett husdjur för han/jag vill inte uppleva denna känsla igen. Nu tänker vi på byrackan med glädje, att ha fått ha honom i så många år, det har varit en ynnest och vi är så tacksamma. Lilla prinsessan, hon skulle upp till djurdoktorn och titta på byrackan sa hon, när dottern talade om att byrackan var i himmelen och lillprinsen han var övertygad om att byrackan var en blomma nu. Lillprinsen som är sex år, han undrade hur det var med begravning...och dottern talade om att djurdoktorn redan hade haft begravning, bara för på så vis få barnen att förstå, att byrackan inte kommer tillbaka. Nu ska byrackan kremeras och sedan får vi urnan med hans aska och den ska vi begrava i trädgården till våren, eller om vi strör hans aska och sedan begraver urnan... Dottern la in bilder på byrackan på min blogg efter önkemål från mig och visst var han väl fin vår lille plutt... Ha dé!/tant raffa