...har jag inför morgondagen...
Jag ska till veterinären med byrackan..Han har blivit ännu "konstigare", ja, jag vet inte hur jag ska beskriva det, han är sned och det är som om "armbågarna" på honom blivit "framskjutna" på nå´t vis..
Men, vilket fall som helst så vill jag att en veterinär ska titta på honom och förhoppningsvis säga, att det är inga problem..
Men, jag vet ju, att det inte står så bra till med byrackan, det gör så ont i mig att veta att nu har vi honom på "lånad tid".
OM det är så, att veterinären anser, att byrackan lider på nå´t vis, ja då får vi inte vara egoistiska för det handlar om att kunna fungera och att ha ett fullgott liv.
Byrackan har de senaste dagarna "kissat på sig", han har inte märkt att han har kissat.
Sista gången var i går hemma hos äldsta dottern, då hoppade han upp i hennes säng och helt plötsligt så hörde vi hur det "skvalade" och då kissade han i hennes säng...men, jag tror inte att han märkte det överhuvudtaget, mattes lilla
plutt.
Ja, det är inte roligt att vara matte just nu, men man måste ju se till det positiva, vi har haft så många bra år tillsammans med vår byracka och förhoppningsvis så är det inte slut ännu.
Men, ångest, det har jag.
Ha dé! / tant raffa