Kom att tänka på..
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
mormödrar... det är något visst med dem. :) och "morforar" också, som jag sa när jag var liten ;)
kramar!
Jag växte upp med min mormor i hemmet,. Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och jag. Jag frågade en gång vad mormor velat bli när hon var barn och hon svarade: strykerska! Hon jobbade i fina familjer och hade väl sett dem som fick ta hand om alla fina kläder och linnekläder, stryka och mangla och slippa vara vanlig piga...
Tyvärr gör jag inte som du, jag låter mina oftast ligga i skåpen, och där gör dom ju ingen glad...
Kramen
Vad fint skrivet om lilla mormor och faktiskt så sant för idag har vi tappat så mycket som våra gamlingar stod för men så hade dom oxå mera tid över,vem har tid att stärka dukar idag? och krusa örngottsnoddar tex...mycket var fint o viktigt på den tiden sånt som vi struntar i dag...vem manglar sina lakan idag? Ja inte jag i allafall jag gav till o med bort min mangel...
Hur många sitter idag o broderar sina örngott och lakan m namnemblem?
Ingen jag känner,men håll med om att känslan av nymanglade stärkta lakan e bra mycket skönare att sova i än bara skakade och ihopvikta :)
Det är bra mycket mysigare och godare att fika vid ett uppdukat bord där man ser att nån ansträngt sig lite extra istället för en kopp m bulle i hand? ;)
/Kram från Garbo on the job...
Zara:
Ja, visst är mormödrar bra!
För mig så symboliserar mor/farföräldrar trygghet och kärlek.
Ha dé!/Kram
Paula:
Jag kan förstå din mormor, för att ha ett välfyllt linneskåp, det var väl ett tecken på rikedom..
Att dessutom "bara" få stryka, det var ju ett "finare" arbete, som du skrev, inte bara vara en vanlig piga.
Ha dé!/Kram
Garbo:
Jadu, jag äger inte ens en mangel, men visst är det en skön känsla med manglade lakan.
Att krusa örngottsband, det gjorde min mormor och så skulle örngotten ligga i en prydlig hög och banden skulle hänga ner...så onödigt, men förvisso fint.
Kommer ihåg när mormor och morfar skulle sova över hos mig och jag hade bäddat med påslakan...jag trodde mormor skulle svimma när det var dags för sängen!
De hade aldrig sett ett påslakan förut och hon trodde ju inte att de skulle kunna sova överhuvudtaget...men det dröjde inte länge förrän de snarkade ikapp..
Ha dé!/Kram
Kan inte låta bli att tänka på alla kalla finrum som stod tomma i stugorna under min barndom. Oavsett hur trångt det var i huset så skulle det finnas ett finrum, där vackra saker var uppställda, ett rum som bara stod där för eventuella festliga tillfällen och fina besökare, ett rum mest för att visa upp. Det värmdes aldrig upp annat än vid användning så det var ofta grymt kallt på golvet.
Inga:
Kommer ihåg min farfar, han hade..ja, man kan säga, ett och ett halvt rum och kök i sin stuga.
Han sov i det "halva" rummet och sedan hade han "salen", som stod där med matsalsbord och fina saker, ett rum som ingen någonsin var i!
Knäppt!
Ha dé!
Hej! Ja du kusse lilla, det var väl mormor i ett nötskal!!! Saknar henne och morfar. Hihi, nu kan jag nästan se hur du ser ut som ett frågetecken men det är så att jag hittat till din blogg via din dotras facebook-sida...! Kul va? Kramar till dej och maken från Maria
Bloggadress: http://atomers.blogspot.com