Tant Raffa

Välkommen till Tant Raffas space i rymden. Här skrivs det om allt och inget men alltid med en stor dos av humor och ironi!

Kom att tänka på..

Kategori: Allmänt

...min mormor efter att ha läst en kommentar på min blogg skriven utav "Garbo".. Hon skrev om "finfrämmat", att man tar fram finduken tex. om man får "finfrämmat" och så skrev hon..vilket är "finfrämmat" egentligen.. Min mormor, hon hade sina ideér och hon om någon var envis! Det finns de som hävdar att jag är väldigt lik min mormor på många vis och jag undrar ju vad de menar... Alltså..min mormor som för övrigt hette Ester och skulle ha fyllt 100 år nu den 22 januari, hon gjorde så mycket som jag tyckte var i onödan.. Sista gången hon hade "finfrämmat", då var jag hos dem i Långshyttan och jag hade bakat både bullar och kakor, enbart för att hon skulle bjuda sina väninnor på fika. Då må ni tro, att det skulle fram absolut finaste duken, finaste porslinet OCH små jäkla virkade "dukar" (i stället för en servett) som skulle ligga mellan koppen och fatet.. Jamen...Varför?...Frågade jag.. Ja, sa mormor, ska det va så ska det! Det blir ju bara en massa onödig tvätt sa jag och jag visste ju att det var jag som skulle tvätta, inte för att det gjorde någonting, men de där jäkla "dukarna" skulle ju stärkas också! Jag tyckte ju att det dög lika bra med en fin servett, men icke sa nicke! Du förstår dig inte på tôcke här sa mormor och det hade hon ju alldeles rätt i, jag skulle ju aldrig hålla på som hon, men mormor var nöjd och det var ju huvudsaken. Min morfar, han bara skakade på huvudet och sa...ja du Åsa...och så skrattade vi morfar och jag.. Tänk, mormor var så skröplig, men ändå så skulle det vara som det alltid varit och det är någonting som jag vet att det betydde så mycket för henne att få visa, att hon kunde minsann bjuda "fint" fast hon inte orkade egentligen. Där kom hennes envishet in, hon skulle aldrig erkänt att hon inte orkade, det var bara att bita ihop och bjuda "finfrämmat". Ja, det är så många saker som hon gjorde som jag brukar skratta åt för mig själv, att vara så envis och tjurskallig (ibland) att hon vägrade att göra saker annorlunda, som skulle varit mycket enklare för henne, men..nejdå! Allt skulle göras som man gjort sedan urminnes tider, inte sjutton behövde man "nymodigheter" inte..Ja, jag saknar min mormor och morfar, brukade åka till dem en gång i veckan och hjälpa dem med saker som de inte klarade själva längre och det var en ynnest att få sitta med dem i deras kök och dricka mormors kokkaffe. Nej, nu ska jag fortsätta plocka undan julen, har övervåningen kvar, men det går nog ganska fort. Ha dé!/tant raffa

Kommentarer

  • Zara säger:

    mormödrar... det är något visst med dem. :) och "morforar" också, som jag sa när jag var liten ;)

    kramar!

    2009-01-12 | 16:17:30
    Bloggadress: http://atomers.blogspot.com
  • Paula säger:

    Jag växte upp med min mormor i hemmet,. Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och jag. Jag frågade en gång vad mormor velat bli när hon var barn och hon svarade: strykerska! Hon jobbade i fina familjer och hade väl sett dem som fick ta hand om alla fina kläder och linnekläder, stryka och mangla och slippa vara vanlig piga...

    Tyvärr gör jag inte som du, jag låter mina oftast ligga i skåpen, och där gör dom ju ingen glad...

    Kramen

    2009-01-12 | 20:56:03
    Bloggadress: http://paulaz.se
  • Anonym säger:

    Vad fint skrivet om lilla mormor och faktiskt så sant för idag har vi tappat så mycket som våra gamlingar stod för men så hade dom oxå mera tid över,vem har tid att stärka dukar idag? och krusa örngottsnoddar tex...mycket var fint o viktigt på den tiden sånt som vi struntar i dag...vem manglar sina lakan idag? Ja inte jag i allafall jag gav till o med bort min mangel...

    Hur många sitter idag o broderar sina örngott och lakan m namnemblem?

    Ingen jag känner,men håll med om att känslan av nymanglade stärkta lakan e bra mycket skönare att sova i än bara skakade och ihopvikta :)

    Det är bra mycket mysigare och godare att fika vid ett uppdukat bord där man ser att nån ansträngt sig lite extra istället för en kopp m bulle i hand? ;)



    /Kram från Garbo on the job...

    2009-01-13 | 07:47:50
  • åsa säger:

    Zara:

    Ja, visst är mormödrar bra!

    För mig så symboliserar mor/farföräldrar trygghet och kärlek.

    Ha dé!/Kram



    Paula:

    Jag kan förstå din mormor, för att ha ett välfyllt linneskåp, det var väl ett tecken på rikedom..

    Att dessutom "bara" få stryka, det var ju ett "finare" arbete, som du skrev, inte bara vara en vanlig piga.

    Ha dé!/Kram



    Garbo:

    Jadu, jag äger inte ens en mangel, men visst är det en skön känsla med manglade lakan.

    Att krusa örngottsband, det gjorde min mormor och så skulle örngotten ligga i en prydlig hög och banden skulle hänga ner...så onödigt, men förvisso fint.

    Kommer ihåg när mormor och morfar skulle sova över hos mig och jag hade bäddat med påslakan...jag trodde mormor skulle svimma när det var dags för sängen!

    De hade aldrig sett ett påslakan förut och hon trodde ju inte att de skulle kunna sova överhuvudtaget...men det dröjde inte länge förrän de snarkade ikapp..

    Ha dé!/Kram

    2009-01-13 | 09:00:56
    Bloggadress: http://tantraffas.blogg.se/
  • Inga M säger:

    Kan inte låta bli att tänka på alla kalla finrum som stod tomma i stugorna under min barndom. Oavsett hur trångt det var i huset så skulle det finnas ett finrum, där vackra saker var uppställda, ett rum som bara stod där för eventuella festliga tillfällen och fina besökare, ett rum mest för att visa upp. Det värmdes aldrig upp annat än vid användning så det var ofta grymt kallt på golvet.

    2009-01-14 | 07:10:18
    Bloggadress: http://inga.blogg.se/
  • åsa säger:

    Inga:

    Kommer ihåg min farfar, han hade..ja, man kan säga, ett och ett halvt rum och kök i sin stuga.

    Han sov i det "halva" rummet och sedan hade han "salen", som stod där med matsalsbord och fina saker, ett rum som ingen någonsin var i!

    Knäppt!

    Ha dé!

    2009-01-15 | 23:23:07
    Bloggadress: http://tantraffas.blogg.se/
  • Maria Wadin säger:

    Hej! Ja du kusse lilla, det var väl mormor i ett nötskal!!! Saknar henne och morfar. Hihi, nu kan jag nästan se hur du ser ut som ett frågetecken men det är så att jag hittat till din blogg via din dotras facebook-sida...! Kul va? Kramar till dej och maken från Maria

    2009-01-27 | 22:07:22

Kommentera inlägget här: