...alla hjärtans dag och vi var här hemma hos oss allihop! Det var meningen att maken och jag tillsammans med våra grannar skulle ut och äta på restaurang, men det blev ändrade planer... På lördagkväll ringde yngsta dottern, hon och sambon var i Stockholm och hon undrade om de kunde komma förbi Falun och sova kvar här eftersom hon skulle besöka sin farmor och farfar på söndagen. Det är så, att yngsta dottern fick besked i fredags, att hennes far inte har lång tid kvar (malignt) och hon ville till sina farföräldrar för att ge dem sitt stöd, det kan inte vara lätt för dem och inte heller för min dotter.. Tycker så synd om min dotter, det är ju nu som hon ska vara som allra lyckligast, med bara ett par, tre veckor kvar till att bli mor, man vill ju att det inte ska finnas något sorgset i hennes liv och speciellt inte nu! De små kungligheterna med moder och "mågan" kom hit efter det att kungligheterna kommit hem från Eskilstuna, där de varit under helgen och de hade haft det SÅÅÅ bra enligt lilla prinsessan, som kom till mormor och morfar tidigare än de andra och hon talade om, att de minsann varit till ambulansen på Eskilstuna lasarett och fått vara in i en ambulans också (brorsdotter är gift med en ambulanssjuksköterska, ja, det heter väl så även om det är en man..?) så nu kunde lilla prinsessan minsann allt om just ambulansen... Pulka hade de också åkt från en jäääääätthög backe och så hade de grillat korv och det var en bra "semester" tyckte hon.. Min sysyerdotter har vaknat upp ur medvetslösheten, men det är fortfarande kritiskt så man kan ju lugnt påstå, att det är mycket nu... Tänk, va jag kan reta upp mig på min make, jag kan inte förstå, varför han är så negativ ibland... Ta bara en sån sak som hände idag... Vi var och handlade och han slösar energi på att reta upp sig på att kunden före oss i kassan inte lägger upp "grejen" som markerar var hans varor slutar och annan kund tar vid! Han var ju inte tyst precis... Jamen...?!?! Talade om för honom, att jag accepterar inte att ha en "gringubbe" med mig när jag handlar, kan han inte skärpa sig, då får han åka och handla själv för jag tänker inte skämmas å hans vägnar... Nu var det sagt... Ute är det ett strålande februariväder, solen skiner från en klarblå himmel och det är svinkallt! Har tjocka revbensspjäll i ugnen och nu börjar det kännas en ljuvlig doft, synd bara att det dröjer innan de är klara... Ha dé!/tant raffa