...i livet just nu..
Påsken har ju varit och vi firade med vår familj, ja, döttrar, måg och små kungligheter.
Vi sammanstrålade hemma hos äldsta dottern på påskafton och Ture var där med sina föräldrar, det var god mat och jättemysigt "va".
I tisdags var vi till Lund en sväng maken och jag, han har ju en gammal kompis som bor där och vi sov kvar och hade det trevligt med jättegod mat och ytterligare en kompis till maken som han inte hade träffat på mer än 40 år!
Kom hem igen igår och det märks att man inte är en ungdom längre, för fy sjutton så slö och trött jag känner mig nu..
Det är inte många knop som görs här just nu, men å andra sidan så finns ju allting kvar att göra någon annan dag!
Maken, han har hunnit med att vara iväg och hjälpt flyttfirman att flytta kassaskåp, de ringde då vi satt i bilen på väg hem och frågade om maken kunde tänka sig att hjälpa till och visst!
Ute är det uppehåll, solen gör tappra försök att ta sig igenom molnen, ibland lyckas det för en liten stund och just då blir det riktigt behagligt, men så fort solen går i moln igen så är jag ganska glad över att kunna hålla mig inomhus.
Elvis, han blev så glad då vi kom hem från Lund, han låg hos husse och spann hela natten, det var så att jag sa åt honom flera gånger att han skulle hålla tyst!
Det märks så tydligt, vem Elvis älskar mest på denna jord och inte är det då mig utan husse!
Ömsesidigt är det!
Just nu har han fullt upp med att hålla grannens katt borta från vår tomt, det är ett "psykologiskt krig" och jag tror ju att Elvis kommer att vinna som vanligt och det är ju helt rätt, detta är ju hans revir och andra hankatter bör nog hålla sig undan!
Förresten...är det ingen mer än jag som tycker att det är konstigt, att Carola får adoptera fast hon snart fyller 46, eller är det "money talks"..?
Petitesser kanske, men jag bara undrar...
Ha dé!/tant raffa